Att utvärdera universell utformning.
Lagkraven sätter golvet, och golvet går att mäta. Men mycket av det föredömliga är oreglerat, och universell utformning på samhällsnivå mäts i dag knappt alls. Det här är vårt förslag på var man kan börja.
← På svenska · This page in English
Vad skulle det innebära att mäta universell utformning på samhällsnivå? Det är en annan fråga än den vi är vana vid, hur man mäter tillgänglighet.
Tillgänglighetsmätning undersöker om golvet är tillräckligt högt. Klarar byggnaden byggreglerna, klarar webbplatsen WCAG, lever staden upp till kraven? De utvärderingsramverk för universell utformning som finns fokuserar mest på projekt- eller organisationsnivå. Mätning på samhällsnivå saknas i stort sett helt. Där försök görs blir de ofta tillgänglighetsmätning under ett annat namn.
I nyhetsbrevets utgåva 15 (engelska) föreslog jag en analogi. Mät universell utformning som vi mäter fred. Positive Peace Index räknar inte vapen eller frånvaro av krig, utan mäter förutsättningarna för att fred ska kunna växa: fungerande institutioner, låg korruption, rättvis resursfördelning, fritt informationsflöde. På samma sätt kan universell utformning på samhällsnivå mätas som förutsättningar för mänsklig variation snarare än genom närvaron eller frånvaron av enskilda hinder.
Ytterligare en skillnad är viktig här. Regelefterlevnad och föredömlighet är olika kolumner i matrisen, inte olika grader på samma skala. En design kan uppfylla varje krav utan att någonsin bli föredömlig, och mycket av det föredömliga är oreglerat. Steget från det ena till det andra är ett byte av kolumn, inte ett högre betyg. Jag har ritat skillnaden som föredömlighetskurvan (engelska), en av de öppna resurserna.
3×3-matrisen på bilden, med tillgänglighet, användbarhet och universell utformning längs den ena axeln och utfall, process och samhällspåverkan längs den andra, är ett sätt att sortera var olika faktorer hör hemma. I nyhetsbrevet berättar jag om resultaten från vår pilottestning av matrisen med personal vid kommuner samt andra forskare.
Matrisen visar sig också ha en längre historia än jag kände till. I min doktorsavhandling från 2009 skrev jag att erfarenheten av varje aktivitet lämnar sitt avtryck, både i individen och i den omgivande kulturen. Raden samhällspåverkan utvärderar just det avtrycket i kulturen, hur tillgänglighet växer i samhället och vilka värden universell utformning bidrar till. Jag visste det inte då, men nu ser jag var en del av utvärderingsmatrisen kommer ifrån.
Nyhetsbrevsutgåvan har sedan vuxit till en fullständig artikel, Benchmarking Accessibility, Usability, and Universal Design – What Kind of Society Are We Building?, skriven med Lilian Müller, Larry McNutt och Gerald Craddock och antagen till UD26, den åttonde internationella konferensen om universell utformning, i Galway i november 2026. Med på konferensen finns också en workshop, What Makes Universal Design Visible? Direct and Proxy Indicators, där Lilian Müller och jag låter deltagarna ta fram indikatorer för matrisens celler. Artikeln publiceras efter konferensen, och då lägger jag in den bland artiklarna (engelska). Indikatorerna från workshoppen går vidare in i Provtryck Konsekvenserna! (engelska), där matrisen prövas i Göteborgs digitala tvilling.
Hela resonemanget finns på nyckelidésidan (engelska), och begreppsgrunden i artikeln med Ståhl och Iwarsson (engelska). Utvärderingsarbetet prövas nu skarpt i forskningsprojekten i Göteborgs digitala tvilling.